Jag hatar glashällar!

Trodde faktiskt att vår induktionshäll skulle stå emot något. Nu efter ca en månads användning är det massvis med repor, som syns tydligt genom att det är högblankt! Hatar den! Lätt att göra rent säger de som propagerar för spishällar, det är den ju inte alls det, minsta fingeravtryck syns och det senaste nu är ännu fler repor samt “hål” i glaset som inte går bort! Det är som om något har frätt små hål i glaset. Helt värdelöst. Jag stör mig så fruktansvärt, jag menar, jag förväntar mig faktiskt viss kvalitet när det är ett känt märke och dessutom kostar 9 000 kr. Men vad får man, jo, repor och hål efter en månads (inte så mycket) användning. Hur fan kommer den att se ut om tre år, om den är full av repor idag efter en månad?! Det borde verkligen stå i bruksanvisningen att “OBS! Används ej, för då blir den totalförstörd efter mycket kort tid”. Fan va förbannad jag blir!!!

 

Fy vad jobbigt att greja!

Jag har kommit in i en riktig latperiod. Jag är trött jämt, och eftersom jag känner mig trött, har jag inte lust att göra något så jag latar mig, men då blir jag bara tröttare… borde verkligen aktivera mig, känner att min kropp kommer att ge upp annars. Jag vet ju att jag mår mycket bättre om jag rör på mig lite… men just nu är jag för trött. Gäsp… alldeles för trött. Trots detta har jag försökt att greja idag, eller rättare sagt, jag har blivit tvingad, typ, av min käre sambo, han tycker att vi har massor att göra med huset… och det känner jag också, kanske därför som jag blir så trött, vet inte. Men nu har jag iallafall fixat lite idag, plockat upp ur resterande lådor, mm.mm. Känner mig ganska duktig faktiskt. Men helst vill jag bara se på film hela tiden. Har kommit in i en filmperiod. Stackars Ubbe… jag bara tjatar om att se på film och “ta det lugnt” vilket vi gjort sen jul. Varför måste människan vara lat till naturen? Stopp och belägg, det är inte alls bara jag som är trött, det är hela samhället. Och med all rätt med detta perfektionist-göra-tusen-saker-på-en-gång-men-ändå-ha-energi-för-allt-och-alla-samhället. Ja,ja.. får väl flyta med… men inom mig bankar en liten rebell “Stopp, sluta! Börja lata dig!”

 

Ett nytt år!

Ett nytt år, är som ett oskrivet blad. Allt kan hända, man har ingen aning om det… kommer jag att få ett jobb som motsvarar min utbildning? Ett jobb som jag vill ha? Eller kommer jag att läsa vidare, vilken utbildning kommer jag in på? Hur blir Em och JP’s bröllop? Ingen som vet någonting… både skrämmande, iallafall om man, som jag, gärna vill ha en plan och veta vad som kommer att hända, skulle gärna tjuvkika på facit om det fanns ett… vill ju göra rätt… litar kanske inte riktigt på mig själv, att göra det som är rätt, det som är bäst.

 Var i Linköping i helgen, väldigt trevlig fest, förutom att jag såg alldeles för lite av värdparet, vet inte var de försvann hela tiden, men det var roligt att träffa alla, eller ja, mina gamla polare, de andra kunde ju egentligen kvittat, förutom en tjej, som var himlans trevlig. Men så får man ju egentligen inte säga, det är ju “alltid roligt” att träffa nya människor, och, ja det var det ju, men hade jag fått välja hade jag valt att grilla mina gamla kompisar på hur de har det nu för tiden, vad de gör, prata gamla minnen, osv, osv. Men på det hela var det helnice.

 

Nu har jag kommit över engelskan… Hurra!

Nu kan jag börja tänka på svenska igen… blev så totalt förvirrad när jag startade att jag bara kunde skriva på engelska, men nu så fungerar min svenska sida av hjärnan igen, det länns skönt. Speciellt eftersom jag snart ska till Linköping och alla där antagligen skulle se aningens förvånade ut om jag envisades med att prata engelska hela tiden… “för mycket champange… redan” skulle de nog viska till varandra hela tiden. Men vad gör man när ens hjärna slutar att fungera?….Det är bara att le och vänta tills det går över….

 

Swedish Meetballs

I just made sweedish meetballs… I felt very grown-up, even though they didn’t turned out perfect… they are not round, not “all-around-brown”, but they taste really good (if I’m allowed say so myself 😉 ). It was pretty much the first time I made swedish meetballs, and it took forever, but now Ï’m done and so tired that I can’t eat. I don’t think I will ever like to cook. I try so hard to find it nice, but it’s not! It’s hard, and I do it only because I have to. I even try to watch Jamie Oliver on TV to get inspired… but no….

Maybe some day… but not today…